Motala flygklubb
ansluten till:
Riksidrottsförbundet via Flygsportsförbundet och Segelflygförbundet
samt
Kungliga Svenska Aeroklubben via Motorflygförbundet KSAK
Verksam på Motala/Skärstad flygplats SO Motala (se kartan omslagets baksida)
  

Historik

Motala flygklubb bildades i sin nuvarande skepnad 1967. Men redan 30 år tidigare under förkrigstiden 1937 fanns en flygklubb med samma namn i Motala.

Man hade modellflyg och segelflyg på programmet, byggde modellflygplan och genomförde även bygget av ett glidflygplan av typen Anfänger. I Hålebergets backar ned mot riksvägen fann man en övningsplats och byggde en mindre hangar. Flygningen skedde med gummirepsstart och man glidflög nedför backen. Glidflygplanet ställdes även till förfogande för centrala kurser. Tyvärr råkade man ut för haveri och kvaddade glidflygplanet och därmed led klubbens verksamhet ett sådant avbräck att den inte kunde starta om igen utan hela verksamheten dog ut och klubben upplöstes 1943.

Låt oss lämna denna förhistoria med ett beklagande av att det inte gick att fortsätta, utan återvända till dagens  MOTALA FLYGKLUBB som bildades 1967 efter diverse förarbeten och idag kan se tillbaka på mer än  50 år av obruten flygverksamhet.

Redan från starten ville grundarna uppnå så bred verksamhet som möjligt och hade så väl motorflyg och segelflyg som modellflyg på programmet. Det visade sig emellertid snart att modellflygarna redan hade en fungerande modellflygklubb och att de inte kunde se någon nytta i ett samgående, särskilt som det snart visade sig att det av säkerhetsskäl inte gick att bedriva modellflyg och annan flygverksamhet samtidigt på det lilla flygfältet vid Skärstad.

Flygfältsfrågan blev genast det allt överskuggande problemet att lösa för klubbledningen. Klubben hade som första alternativ ett fält vid Södra Freberga intill dåvarande Cykelställfabriken med startriktning rakt ut mot friluftsbadet Jerusalem. Ett annat alternativ som diskuterades låg norr om staden vid Solsäter med bansträckning vinkelrätt mot riksvägen. Idén med dessa lokaliseringar var att få fram ett flygfält med närhet till staden och mycket goda kommunikationer. Detta skulle gynna framförallt affärsflygintressena.

Medan dessa utredningar fortskred och problem och kostnader utreddes upptäcktes en möjlighet till provisorisk lokalisering vid Skärstad SO om staden där relativt begränsade arbetsinsatser skulle behövas för att kunna komma igång med praktisk flygverksamhet.

Eftersom det verkade gå trögt med planeringen för ett permanent flygfält så beslöt klubbledningen med kommunens goda minne att satsa på detta provisorium för att dels kunna bereda möjlighet till flygning för klubbens medlemmar och dels för att pröva möjligheter att använda flyg för rekreation och kommersiella ändamål.

Vid Skärstad fanns en gård med lada som kunde ändras om för klubbens behov. Ena gaveln i ladan sågades bort och stolparna växlades av mot väggarna och så blev det en provisorisk hangar som kunde rymma ett motorflygplan och ett segelflygplan.

Huvudbyggnaden som var ganska liten med låg takhöjd var i dåligt skick men kunde renoveras och blev en mysig klubbstuga. Tvärs över den tilltänkta startbanan gick en mindre kraftledning. Denna kablifierades och sedan planades banan ut och besåddes med gräs. På så sätt fick klubben ett flygstråk med 38 m bredd och 800 m längd med fri inflygning i båda startriktningarna.

Ett provisorium som blivit stationärt och vidareutvecklats till ett sportflygcenter med bredare bana och flera hangarer sedan Linköpings fallskärmsklubb flyttat in med sin verksamhet.

Segelflyg

Den egentliga flygningen kom igång sommaren 1969 med hjälp av grannklubben i Linköping. Motorflygverksamheten bestod i inhyrning av flygplan för de medlemmar som redan hade certifikat. För segelflygverksamheten hyrde klubben ett skolflygplan från Kungliga Svenska Aeroklubben samt vidare lämnade några klubbmedlemmar bidrag till köp av ett övningsflygplan.

Klubben fick också en egen segelflyglärare samma höst och därmed hade grunden lagts för en bestående segelflygverksamhet baserad på utbildning på ”hemmaplan”.

Segelflygningen ökade i omfattning och har sedan kunnat hållas på en hög nivå. Under årens lopp har en mängd medlemmar genomgått grundutbildningen till C-diplom och fullföljt till segelflygcertifikat. Klubben har också vidareutbildat medlemmar till att få ta med passagerare och utföra sträckflygningar utanför den omedelbara närheten till flygfältet. En utbildning som numera ingår i certifikat-utbildningen. Under senare år har även utbildning i avancerad segelflygning kunnat erbjudas medlemmarna.

Fram till säsongen 2023 har klubben bekostat utbildning av 13 segelflyglärare, samt 6 segelflygtekniker varav 4 lärare och en tekniker fortfarande är aktiva.

En nästan årlig begivenhet för segelflygarna har varit att under en sommarvecka flytta över hela verksamheten till annan klubb och flygplats. Således har Eskilstuna, Torsby,  Örebro, Hultsfred, Brattforsheden, Laxå, Kronobergshed, Finspång,  Karlskoga, anrika Ålleberg samt senast Hultsfred igen 2022.

En annan typ av segelflygläger har varit de fjälläger där klubben deltagit i avsikt att uppnå stora höjder i de vågor som bildas i luften över fjällterrängen. Klubben har medverkat med egna flygplan ett flertal gånger i Hemavan, Västerbotten, samt i Ottsjö, Jämtland och under senare år i Norska Vågå där Norges högsta fjälltoppar ligger.

Motala Flygklubb har också haft deltagare i en del tävlingar inom segelflyget. Landningstävlingar på hemmaplan och på distriktsnivå samt deltagande i rikssegelflygtävlingen har stått på programmet varje år. De senare åren har även tävling i avancerad flygning tillkommit.

Vidare har klubbens piloter deltagit i  ett  flertal DM, SM, EM och VM-tävlingar. Säsongen 2009 fick vi vår förste "Svensk Mästare i segelflyg" och därmed en medlem i Svenska landslaget.

2010 deltog en av klubbens medlemmar i VM för avancerad flygning och tog hem en bronsmedalj i lagtävlan samt en individuell 6:e plats. 2012 på VM i Texas, USA blev klubbens Richard Swanström bäste Svensk i 15m-klassen. Säsongen 2014 fick klubben två nya svenska mästare då bröderna Daniel och Kristian Ahlin vann var sin klass på SM-tävlingar i avancerad flygning. Daniel blev även nordisk mästare i sin klass. Under säsongen 2015 arrangerade Motala flygklubb SM i avancerad flygning för segelflygplan, och på hemmaplan försvarade bröderna Ahlin sina SM-guld i respektive klass.

2018 tog Richard Swanström som bästa Svensk en 8:de placering vid VM i Polen och bidrog till Svensk silvermedalj i lagtävlingen.

En flygverksamhet som klubben har medverkat i nästan sedan starten är att hysa självstartande segelflygplan så kallade Touring Motor Gliders (TMG)som ägs av några klubbmedlemmar. Det första TMG-flygplanet som kom till klubben var en Scheibe SF 25A /SE-TMA med fyrcylindrig tvåtaktsmotor. Den byttes senare ut mot en modernare Motorfalke, SF 25B/SE-TLZ med en fyrtakts boxermotor.

Under åren 2012-2015 har även en privatägd motorseglare av typen SF28B varit stationerad på Skärstad. Båda dessa såldes under 2015 och ersattes till säsongen 2016 med en klubbägd Motorfalke av typen SF25C. Därmed fick alla segelflygare möjlighet att förlänga säsongen med flygning nästan året runt. SE-TUK som den nya klubbägda motorseglaren heter har varit populär och nyttjas regelbundet. Till säsongen 2023 har SE-TUK bytts ut till en 7 år yngre liknande typ med registreringen SE-UDU.

Bogserflygplan har hela tiden varit ett ”måste” för segelflygningen och klubben har prövat olika typer av bogserplan. Vi startade med en Lill-Cub SE-ATT och under 70-talet köpte klubben in sig i en Super Cub från Linköping för att förbättra tillgången till bogsering för segelflygarna. Senaste tillskottet som bogserplan blev en Piper Pawnee. Planet som från början varit ett jordbruksflygplan köptes privat och togs hem från USA i container vintern 1985. Efter en omfattande renovering och den svenska registrering SE-IVM kom det i luften i augusti 1986 och har sedan dess varit "motorn" i segelflygverksamheten. Flygplanet  utrustades med fyrbladig propeller för att minska ljudnivån och säsongen 2016 utrustades den med linvinch för att korta ner tiden i luften. Bränslet är sedan flera år tillbaka helt blyfritt.

Vi skriver nu 2023 och vår Pawnee är fortfarande "still going strong" efter att till säsongen 2021 genomfört en modifiering av stabilisatorinfästningen, samt sprickindikering av vinginfästningar och bytt ut ett flertal bultar i skrovet.

Pawnee som är ensitsigt kan i stort sett bara användas till bogsering och inskolning av bogserpiloter. Det är ett motorstarkt flygplan som på kort tid tar upp segelflygplanen till önskad höjd, vilket är bra både för verksamheten och miljön.

På segelflygplansidan har klubbens strategi varit att köpa bra begagnade flygplan, men 1991 gjordes ett undantag då vi fick ett erbjudande att köpa ett  fabriksnytt segelflygplan i standardklassen, en Discus som hämtades vid fabriken i Tyskland. Redan första säsongen visade sig det vara mycket populärt och blev väl utnyttjat.

Och till jubileumsåret 1997 förverkligades en dröm om att få äga en modern plasttvåsitsare. Mitt i säsongen 1997 levererades vårt andra fabriksnya segelflygplan, en ASK 21 som visat sig utgöra ett lyft för verksamheten. I och med detta kunde vi utöka skolprogrammet med kurser i avancerad flygning. Säsongen 2011 avyttrades två äldre en-sitsare och till säsongen  2012 inköptes en begagnad modern 2-sitsare av typen Duo Discus XLT utrustad med infällbar hemflygmotor. 2014 lyckades vi sälja vår ena Bergfalke SE-TEI och 2015 tog vi den äldsta Bergfalken SE-SUR i bruk, efter 10 års vila i ladan, för att ge medlemmarna möjlighet att flyga mer och samtidigt göra den mer attraktiv att sälja, vilket vi lyckades med i slutet av året då den såldes till Litauen. Säsongen 2017 ersatte vi klubbens äldsta segelflygplan Ka 6:an med en begagnad Discus B och till 2018 inköptes en Pilatus B4 som fungerar som första ensitsare för elever och tränings och tävlingsflygplan för AVA-flygning.

Klubbens flygplansflotta är under ständig förändring och vi har alltid en önskelista för framtida anskaffningar från medlemmarna. Ny Klubblokal Under säsongen 21 invigdes vår nya klubblokal i Skärstad, verkstad, kontor och samlingslokal fullt vinterbonad med 3 nya toaletter. Ny brunn och eget avlopp gör att vi nu har en modern och fungerande anläggning till medlemmarnas förfogande.

Ny Klubblokal

Under säsongen 21 invigdes vår nya klubblokal i Skärstad, verkstad, kontor och samlingslokal fullt vinterbonad med 3 nya toaletter. Ny brunn och eget avlopp gör att vi nu har en modern och fungerande anläggning till medlemmarnas förfogande.

Motorflyg
 
Klubbens första motorflygplan blev en Cessna 172 med beteckningen SE-EAX. Flera motorflygande medlemmar tyckte att klubbens resurser var för små och köpte egna flygplan för att slippa boka tid och köa för att få flyga. Således tillkom en tvåsitsig Cessna 140 samt  en tvåsitsig Piper Colt som även kunde användas som reservbogserflygplan. Andra privata flygplan som stationerades i Skärstad var en Cessna 150 och en Cherokee 180. 1985 gjordes ett försök att utöka klubbens motorflygflotta med en Cherokee 140B SE-IGX som inköptes av flygklubben efter att den flugits privat av några klubbmedlemmar under några år. Avsikten var att förbättra tillgången till allmänflygplan, och ge motorflygverksamheten en rejäl knuff uppåt. Tyvärr blev beläggningen för liten och klubben blev tvungna att sälja ett av planen.
Klubben beslöt senare att satsa på ett fyrsitsigt flygplan som kunde användas såväl för bogsering som för allmänflygning. Från Eskilstuna köptes Cherokee 140 SE-EYG. Den satsningen slog väl ut och följdes av ett likadant plan SE-FCP, vilket tyvärr havererade. Som ersättning har klubben köpt en Cherokee 180 SE-EMW som nu är klubbens allmänflygplan och reservbogserplan. Under våren 2016 upprustades Cherokeen med ny audiopanel, ny radio samt bättre begagnad GPS.Till säsongen 2018 fortsatte upprustningen med nya vingspetsar och förbättrade rodertätningar vilket ökat prestandan.
 
Slutligen
Motala Flygklubbs flygplanpark utgörs för närvarande av den 4-sitsiga Cherokeen SE-EMW för motorflygverksamheten samt bogsermaskinen SE-IVM, en motorseglare (TMG) och  fem segelflygplan för segelflygverksamheten. Till detta kommer erforderlig utrustning såsom, GPS,  flygdatorer, fallskärmar, flygplanvagnar för landsvägstransport av segelflygplan samt annan stationsmateriel. Förutom klubbens åtta flygplan  hyser Skärstad för närvarande två privatägt segelflygplan, ett ultralätt motorflygplan samt fallskärmsklubbens hoppkärra.
 
Klubbens behov av ledande personal har klarats främst genom deltagande i Segelflygförbundets centrala utbildningar så att klubben har bra tillgång på segelflyglärare och segelflygtekniker med behörighet.
 
För motorflygverksamheten saknas resurser för utbildning. Grunden till detta är att Skärstadfältet inte är godkänt för motorflygskolning eller kommersiell flygverksamhet och att det därför inte går att satsa på egen skolflygning utan vi får hänvisa till grannklubben i Linköping.
 
Klubbens uppgift är i första hand att verka för det civila icke kommersiella flygets utveckling och popularisering och att bereda klubbens medlemmar tillfälle till flygning på gynnsammaste möjliga villkor och genom upplysningsverksamhet väcka och vidmakthålla intresset för flygning och i övrigt verka för flygets utveckling enligt antagna principer och stadgar.
 
Motala Kommun har stöttat klubben på olika sätt och ser gärna att verksamheten utvidgas så att fler, särskilt ungdomar, kan beredas tillfälle att deltaga i denna givande sport och fritidssysselsättning. Klubbens framgång är även i fortsättningen liksom hittills beroende av medlemmarnas insatser och engagemang för att förverkliga klubbens målsättningar.